Hej du och välkommen till – att leva på distans 2.0
Varför heter sajten och bloggen att leva på distans 2.0?
Eftersom panikångest i relation till att leva en stor del av livet hemifrån har många knytpunkter, enligt mig. Dessutom upplevde jag mig distanserad från omvärlden när det var som värst med mitt psykiska mående. Du är i din egen jobbiga bubbla och ingen utom du själv vet vad du genomlider.
Idéen till bloggen kom våren 2020 när corona slog till med full kraft. Effekterna av pandemin kommer att sitta i länge och redan innan hade vi en alltför hög andel av oss som mår psykiskt dåligt. Bloggen är mitt sätt att förhoppningsvis hjälpa dig lite i och ur kris.
Mitt namn är AnneLee och den här bloggen utgår ifrån mina egna erfarenheter. Jag är inte på något sätt utbildad vare sig i medicin, terapeutisk verksamhet eller arbetsmiljö. Däremot har jag lång egen erfarenhet av att vara psykiskt skör och det är vad jag har tänkt mig att bloggen utgår ifrån.
Med min kännedom av mer än tjugofem års psykisk ohälsa och mer än trettiofem års arbetslivserfarenhet så har jag en rejäl källa av kunskap. Jag har haft självupplevd panikångest och generaliserad ångest och jag har lång erfarenhet av distansarbete.
Jag har jobbat i många år med mig själv och har därför skaffat mig stor erfarenhet om olika metoder att klara av det jobbiga, självkännedom och mental styrka. Jag kallar allt jag har lärt mig om mående för mina verktyg. Ur mitt perspektiv så är jag – erfarenhetsexpert.
Många människor vågar inte, av olika skäl, söka professionell hjälp. Den här bloggen hoppas jag ska bli din oas i bruset där vi diskuterar i stort och smått hur vi ska bli bättre på att må bättre. Jag tackar på förhand för att du tar dig tid att läsa och jag ser jättemycket fram emot återkoppling i detta viktiga ämne.
Alla är psykiskt sköra till och från och i olika grad. Att få panikångest kan vara oerhört skrämmande och känslan av att du kommer att dö är inte ovanlig. Du dör inte av panikångest även om det kan kännas så. Bloggen är fylld av välmåendetips och positiva vibbar, sådant som du kan må lite bättre av helt enkelt. Kom ihåg att du inte är ensam om att inte må helt okey. Det syns sällan på utsidan när du inte mår bra och du ser inte heller på andra att de mår lika skit som du.
Här är en förklaring till lite olika begrepp och kanske kan du hitta något som förklarar varför du får dina symptom och därmed också lite mental lindring.
-
Distansarbete och distansliv
-
Vad är panikångest?
-
Vad är paniksyndrom?
-
Vad är generaliserad ångest GAD?
-
Tips till dig som är närstående
Distansarbete och distansliv
I och med pandemin har många människor tvingats in i distansarbete som inte är självvalt. Du kanske saknar att ha kollegor omkring dig. Att luncha tillsammans eller ses vid kopiatorn.
Din livssituation kan vara utmanande. Du kanske bor trångt. Har en partner som också jobbar hemma. Har barn som av olika skäl är hemma. Kanske upplever du att du aldrig får vara ifred eller får egentid. Eller så bor du själv och känner dig väldigt ensam, dag som kväll. Hur mycket du påverkas negativt är helt beroende på vilken typ av person du är och vilken stressnivå du ligger på. Hur bra du är på att koppla av och koppla ned. Hemmet måste också vara en fristad utan jobb så att hjärnan får vila.
Du kan ha svårt att känna en känsla av sammanhang och du kan känna dig osedd och bortglömd. Du kanske känner att motivationen påverkas negativt. Oavsett vilket så finns det metoder och tankesätt att lindra känslan av distansisolering. Kanske är det så att distansarbete efter pandemin är här för att stanna och att fler behöver förhålla sig till arbetssättet. I bloggen kommer du att få tips & trix om hur du kan förhålla dig.
Vad är panikångest?
En panikattack är en extremt stark rädsla eller kraftig ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen på ett eller flera sätt. Det är extremt obehagligt. Panikattacken varar oftast från ett par minuter till cirka en kvart. Kroppen orkar inte hålla paniken någon längre stund.
Det är ditt sympatiska nervsystem som svarat på ett upplevt hot genom att slå på din flykt- och kamprespons. Sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet. Det är ett automatiskt system i kroppen som du själv inte kan styra över. Det styr delar av kroppen, till exempel ditt hjärta, din andning och din muskulatur. När det aktiveras kan du få kroppsliga symtom. Det här systemet har hjälpt oss att överleva genom att reagera på hot, men vid en panikattack kommer den här reaktionen av sig själv och kan vara väldigt skrämmande.
De kroppsliga sensationerna uppträder alltså av en naturlig orsak. Vid fara mobiliseras kroppens resurser för att försvara dig. Din alarmreaktion förbereder dig för flykt eller kamp. Vid en panikattack är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom.
→ Hjärtklappning – ditt hjärta slår snabbare och hårdare för att öka blodflödet och leverans av syre till kroppen.
→ Overklighetskänsla, yrsel, svindel – du andas snabbare och djupare för att vävnaderna behöver mer syre och det leder till att blodtillförseln till huvudet minskar.
→ Hyperventilering som ger kvävnings- eller svimningskänsla, tryck över bröstet – den ökade andningsfrekvensen ger dig känslan av att inte få luft.
→ Dimsyn, tunnelseende, prickar på synfältet – pupillerna vidgas för att släppa in maximalt med ljus.
→ Stickningar, domningar i händer eller fötter eller blekhet, blodet dirigeras om från hud, fingrar och tår för att minska risken för allvarliga blödningar, mer blod skickas i stället till de stora muskelgrupperna för att du ska kunna fly snabbt eller slåss.
→ Darrningar, skakningar eller svaghetskänsla i musklerna – musklerna spänns inför flykt/kamp.
→ Illamående, magproblem – kroppen tror att den behöver resurser till annat just nu så matsmältningen kopplas ned.
→ Svettningar, känsla av att bli kall eller varm – huden blir halare, vid flykt blir du mer svårfångad samtidigt som svetten svalkar så att du inte blir överhettad i en kampsituation.
→ Den plötsliga rädslan gör att du kan få en känsla av att tappa kontrollen, bli galen eller dö.
Vid en panikattack utsätts kroppen för maximal stress, flykt/kampreaktion. Syftet med reaktionen är att skydda dig från fara. Kroppen reagerar lika starkt vid en panikattack som den skulle ha gjort inför ett verkligt hot. Som att ett lejon närmar sig på savannen och vill ha dig till middag.
Vid en panikattack kan få du alla dessa rädsloreaktioner men hotet är alltså undermedvetet. Din kropp är i själva verket starkare än vanligt i den här situationen och gör sig redo för att fly eller slåss.
När en fara upptäcks skickar hjärnan signaler till det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet har två delar, det sympatiska och det parasympatiska. Dessa två delar reglerar tillsammans kroppens energinivå och beredskap för handling. Enkelt uttryckt aktiverar den sympatiska delen alarmreaktionen och förbereder därmed kroppen för handling medan den parasympatiska delen återställer kroppen till ett lugnare läge. Det sympatiska nervsystemet är ett allt eller inget-system. Det betyder att om det får signaler från hjärnan och aktiveras, så sätter det i gång alla fysiologiska reaktioner som hänger samman med ångest. Det är därför som man oftast upplever många olika symtom vid panikångest.
Det sympatiska nervsystemet genererar två hormoner, adrenalin och noradrenalin. Dessa två ämnen används som budbärare till olika delar av kroppen för att sätta i gång en alarmreaktion. Reaktionen pågår så länge de två hormonerna finns kvar i blodomloppet. För det första bryts adrenalin och noradrenalin efterhand naturligt ned av andra kemikalier i blodet. För det andra aktiveras det parasympatiska nervsystemet och ger upphov till en motreaktion, det bidrar till att återställa ett lugnare tillstånd. Ångesten kan inte öka och öka i all oändlighet och därmed orsaka någon skada på dig. Det tar lite tid för kroppen att bryta ner adrenalin och noradrenalin, så även om faran är över och det sympatiska nervsystemet inte längre är aktivt, dröjer sig ångesten kvar en stund och du känner dig spänd och orolig.
Det är vanligt att tro att det är något fysiskt fel när det känns så starkt i kroppen. Till exempel hjärtfel, fel på lungorna eller en allergisk reaktion och det är till en början väldigt svårt att förstå att de kroppsliga reaktionerna beror på det psykiska måendet. Rädslan för att det är något fysiskt fel förstärker naturligtvis ångesten. En vanlig utlösande faktor är stress. Det är viktigt att du gör en läkarundersökning för att utesluta fysiska orsaker till panikattacken. Panikattacken är inte farlig och den går alltid över.
Jag har sammanställt en länklista där du kan söka råd och stöd.
Vad är paniksyndrom?
När du är så orolig för att få en panikattack att det påverkar dig i din vardag har du troligen fått det som kallas för paniksyndrom. Du har återkommande panikattacker över tid, du har ihållande ångest över att få en ångestattack, alltså förväntansångest. Du är rädd att mista kontrollen eller för att bli galen eller att få en infarkt eller stroke. Du ändrar dina beteenden och det påverkar din livskvalitet på ett negativt sätt. Även om det känns bra för tillfället gör det vardagslivet svårare för dig och det betyder heller inte att panikattackerna kommer att avta.
Det är väldigt vanligt med undvikanden och säkerhetsbeteenden
Oron för nya panikattacker leder ofta till att du får ett överdrivet fokus på dina kroppssensationer och du uppmärksammar minsta avvikelse. Det kallas förväntansångest och är mycket begränsande.
Det är vanligt att personer med panikångest drar sig undan från situationer och platser där de tidigare fått en panikattack eller där det finns en risk för att få en ny attack. Till exempel kan en person som har haft en panikattack på en buss tro att det är bussen som utlöste panikattacken. Då börjar personen undvika att åka buss och andra liknande former av transporter och trånga utrymmen. Du kanske stannar hemma fast du egentligen hade velat göra någonting, av rädsla för att få en panikattack. Du kanske också undviker att utsätta dig för upplevelser som påminner om att känna panikångest, som till exempel att få hjärtklappning, bli illamående, bli yr eller varm.
Många skäms över sina ångestattacker och vill dölja sina symtom för andra, vilket i sin tur bidrar till mer ångest och starkare känslor av panik. För att bli fri från paniksyndrom behöver du lära dig sätt att hantera din ångest. Du kan även behöva behandling, terapi och eller medicinering. En person som lider av panikångest eller så kallat paniksyndrom har återkommande panikattacker. Alla människor kan få en panikattack, och även om det är väldigt obehagligt under tiden så påverkar den egentligen inte livet på något negativt sätt efteråt.
Jag har sammanställt en länklista där du kan söka råd och stöd.
Vad är generaliserad ångest GAD?
Har du generaliserad ångest är det som att du har din radar för katastrof ständigt påslagen. Generaliserat ångestsyndrom innebär en påtaglig och ständig förväntansångest och oro för allehanda problem som kan uppstå i livet. Arbete, ekonomi, sjukdom, olycka, skada. Nästan allt kan kännas hotfullt och du kan känna ett enormt behov av trygghet. Det ständiga påslaget av stress och ångest kan göra att du drabbas av utmattningssyndrom eller depression. Ju större plats ångesten tar, desto mindre utrymme får du till slut att leva det liv som du egentligen skulle vilja.
Till skillnad mot panikångest så kan ångest komma smygande och gå upp och ner i intensitet under en längre tid. Ordet ångest används rätt ofta idag om situationer som en kan tycka är jobbiga, som inför en tenta, inför en arbetsintervju eller att ta ett jobbigt samtal. Ångest som psykisk ohälsa är mer än att oroa sig för något visst i vardagslivet. När du känner ångest så är du oftast orolig och rädd. Tankarna snurrar, du kan inte slappna av och kroppssensationerna avspeglar oron. Ångesten skapar problem som påverkar ditt vardagsliv. Vanliga symptom kan vara ett eller flera av följande.
→ Ständig oro och ångest inför ett antal områden över tid där oron får orimligt stora proportioner.
→ Din förmåga att tänka på annat och sluta oroa dig är försämrad.
→ Du övertänker det mesta som ska hända och gör planer för katastrofscenarier.
→ Du har svårt att slappna av, du känner dig rastlös och uppjagad.
→ Du har svårt att hantera osäkerhet eller ovisshet.
→ Du har svårt att fatta beslut, du är rädd för att du ska fatta fel beslut.
→ Ju mer du tänker desto värre blir tankarna, dina orostankar blir värre och värre.
→ Du har koncentrationssvårigheter och kan uppleva en känsla av att hjärnan blir helt blank eller fylld av bomull.
→ Du kan också få kroppsliga symptom som spändhet, huvudvärk, orolig mage, hjärtklappning och sömnsvårigheter.
För att bli fri från generaliserad ångest behöver du lära dig sätt att hantera din ångest. Du kan även behöva behandling, terapi och eller medicinering.
Jag har sammanställt en länklista där du kan söka råd och stöd. Går det att länka till listan över ordet ”länklista”
Tips till dig som är närstående
Att vara närstående till någon som lider av panikångest eller GAD kan vara svårt. Du kan bli orolig, känna dig maktlös och inte veta vad du ska göra.
Det är svårt att förstå hur tärande det kan vara att leva med ständig ångest. Lika lite som en kan bestämma sig för att sluta ha huvudvärk eller högt blodtryck, kan den ångestdrabbade rycka upp sig eller skärpa sig. Sådana uppmaningar ökar bara pressen på den som mår dåligt. Du kan stödja din närstående genom att ta reda på mer om ångestsyndrom, lyssna när hen pratar om det som är svårt och kanske också hjälpa till med att söka behandling eller följa med till läkarbesök.
Några tips är att.
→ Visa att du finns där för personen som stöd.
→ Läs på om panikångest eller GAD för att lättare veta hur du ska stötta.
→ Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Här kan du också hjälpa till att ta kontakt med någon i samråd med personen, om hen tycker att det är svårt eller jobbigt.
→ Att lida av ångest är uttröttande. Ofta är de enda personer som verkligen förstår exakt hur uttröttande det verkligen kan vara, andra personer som lider av ångest. Ångest gör att personen ofta lever på helspänn. Hen är alltid på alerten, har ett oroligt sinne och en kropp som alltid är redo till flykt eller kamp. Med den helspänningen kommer enorm trötthet. En situation som en människa utan ångest med lätthet klarar, kan vara betydligt mer uttröttande för den med ångest.
→ Du behöver också ta tillvara din egen ork för att kunna hjälpa.
Jag har sammanställt en länklista där du kan söka råd och stöd.
Vill du prenumerera på bloggen – fyll i ditt förnamn och din mejladress så får du ett mejl när nästa inlägg kommer ut.
Länkar
Psykisk ohälsa
1177 vårdguiden – om generaliserad ångest GAD
Uppdrag psykisk hälsa – psykisk hälsa i kristid
Hjärnfonden – vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest?
Folkhälsomyndigheten – psykisk hälsa
LU stor studie – psykoterapi mot panikångest ger god långtidseffekt