Ångest & rädsla är en naturlig reaktion

Hej du!

Ångest & rädsla är en naturlig reaktion. Vad händer i hjärnan?

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för din överlevnad.

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan.

Du kan känna dig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den i stället för att skydda dig, begränsar dig och till och med förlamar dig i ditt dagliga liv.

När rädslorna tar över kidnappas hela hjärnan av känslorna. Själva tankehjärnan sätts ur spel när paniken tar över. Efteråt kan det vara svårt att förstå varför du blev så rädd för något till synes harmlöst.

Orsaker till ångest kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller associationsinlärning. Det kan till exempel vara att vi kopplar ihop en obehaglig upplevelse, som en panikattack, med att åka flygplan eftersom panikattacken inträffade på ett flygplan första gången.

Det handlar då om sjuklig ångest som beskrivs i olika ångestsyndrom. Till ångestsyndromen räknas traditionellt paniksyndrom, agorafobi (torgskräck), social ångest eller social fobi, specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD).

Numera räknas även separationsångest och selektiv mutism (ofrivillig stumhet) in bland ångestsyndromen, medan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tvångssyndrom (OCD) beskrivs under egna kategorier.

Psykisk ohälsa är ett växande problem. Ungefär en tredjedel av alla människor drabbas någon gång i sitt liv av en ångeststörning. Posttraumatisk stress är inte ovanligt hos personer som flytt från krigsdrabbade områden.

Den del i hjärnan som hanterar rädslor kallas amygdala. Hos den som lider av fobi är amygdala starkt kopplat till syn och motorområden i hjärnan.

Sjuklig ångest och fobier går att behandla med psykologiska metoder och medicinering. Den psykoterapeutiska metod som har bäst effekt är kognitiv beteendeterapi (KBT). En viktig princip vid KBT-behandling är att du som patient ska våga utsätta dig för det du är rädd för, gradvis i små steg, för att på så vis bryta undvikandebeteendet.

När du exponeras för det du är rädd för kan ångesten minska genom att du bygger upp ett säkerhetsminne. Du lär dig helt enkelt att det du tidigare var rädd för inte är så farligt. Detta säkerhetsminne kommer existera bredvid det ursprungliga rädslominnet men kommer att hämma det.

Du kan läsa mer om vad professor Mats Fredrikson berättar här https://www.hjarnfonden.se/2016/03/vad-hander-i-hjarnan-vid-radsla-och-angest/.

Visste du att.

💚 Var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet att drabbas av ett ångestsyndrom.

💛 Oavsett vad som orsakat ångesten, så kan du få hjälp.

❤ Det finns flera former av ångestsyndrom.

💙 Samhällskostnaderna för ångestsjukdomar räknas till cirka 14,8 miljarder per år i form av nedsatt produktivitet, ökad sjuklighet och dödlighet samt ökad konsumtion av vård.
Det är ju en jädrans massa pengar. Tänk om vi kunde jobba förebyggande i stället och stävja det dåliga måendet så att det inte går så långt.

Har du något förslag på vad vi kan göra?

Nu ut på promenad.

Känner du igen dig i något av ovanstående?